Lisa Körner

om att åka på språkresa

Publicerad 2015-08-17 10:21:00 i malta 2013,

för två år sedan var jag och min bästavän beatrice iväg till malta på språkresa. det var verkligen hur kul som helst och jag skulle kunna ha gjort om det tusen gånger om. hade det inte varit för den grymma resan hade jag nog inte ens funderat på att åka iväg till miami, som jag gjorde i höstas, så jag är riktigt glad över det.
att åka på språkresa är enligt mig det bästa sättet att åka iväg utomlands utan familjen för första gången. du får stå på egna ben men du har samtidigt ledare som backar upp när det kan behövas. du får vara borta i 2-4 veckor och du får uppleva så oerhört mycket. du får vänner för livet och du kommer hem med så många nya erfarenheter. du får möta nya kulturer som du inte är van vid, nya maträtter, nya rutiner, ett varmare klimat.
kanske väljer du, precis som jag och bea, att bo i värdfamilj. då får du chansen att på riktigt leva det liv man lever i landet du besöker. du får en inblick i en familjs vardag och under ett par veckor blir du del av familjen. du kanske följer med och handlar, sitter med vid släktmiddagar, åker till någon marknad eller festival tillsammans med familjen.
vår maltafamilj bestod av mamma josie, storasyster melissa och lillebror gianluca. och så lilla angel också, deras hund. vi va tre tjejer som bodde hos familjen. det var jag, bea och en tjej som hette amanda.
första dagen i skolan fick alla skriva ett test för att se vilken engelskanivå man låg på. detta för att hamna i rätt klass. jag och bea hamnade på samma nivå fast i olika klasser, vilket vi tyckte va lite skönt ändå, haha. skoldagarna varade i ca 3 timmar och man hade antingen förmiddags eller eftermiddagslektioner. det var tre 55-minuterslektioner om dagen med korta raster och man hade knappt tid att äta sin lunch. haha. oftast var det ändå för varmt för att vara sugen på någon form av mat och de flesta drack sig mätta på vatten eller iste.
efter skolan åkte vi oftast iväg till någon strand eller badställe där vi spenderade ett par timmar innan vi åkte tillbaka hem till familjen för middag. min favoritstrand var paradise bay, en jätteliten strand med så himla klart och fint vatten, som låg en bit bort från staden skolan låg i. peter's pool är också en favorit, det var klippor formade i en cirkel som man kunde hoppa från.
vi åkte också ut till en ö, comino, och badade i blue lagoon. simmade i grottor och förundrades över det turkosa vattnet.
på kvällarna, efter middagen, var det olika aktiviteter. ibland åkte vi in till någon stad och strosade runt (bugibba är ett smultronställe), ibland var det sportaktiviteter på någon strand, ibland hade vi fritid. på våra family nights var tanken att vi skulle hitta på saker med värdfamiljen, men alla i vår familj jobbade jämt så vi hängde med andra från gruppen. mest satt vi på någons uteplats, spelade kort och pratade om allt möjligt. vi blev bättre vänner tack vare dessa kvällar. en kväll åkte vi ut med en båt i solnedgången och varje onsdag och lördag var det sts-party på en klubb som hette numero uno. där samlades ungdomar från olika länder och dansade och hade kul tillsammans. dessa kvällar hade alltid olika tema och brukade sluta ganska roligt haha.
näst sista dagen på resan åkte jag och bea iväg till en mindre ö som ligger bredvid malta, nämligen gozo. vi hade bokat till jeepsafari och det va så himla kul. vi fick se så mycket fin natur och coola platser och jag ville verkligen inte åka hem. det var ju min livs resa.
men så kom dendär dagen, då tre veckor hade svishat förbi i en rasande fart, och det var dags för oss att åka hem till sverige igen. jisses vad vi grät, kramades och skrattade efter tre veckor tillsammans. vi hade haft the time of our lifes därborta tillsammans och ingen var riktigt redo att släppa det. det tog tid att smälta allting när man väl var hemma igen. för det var verkligen en så himla bra resa tillsammans med världens härligaste människor. jag rekommenderar verkligen alla att åka på språkresa, får ni chansen så ta den! det är allt jag har att säga.
 

Om

Min profilbild

Lisa, 20 år, bosatt i en liten ort i Småland men har ett hjärta som tillhör Stockholm. Lever för Håkan Hellström, stora te-koppar, mina syskonbarn, musik, att dansa på fullproppade konserter och att resa runt och upptäcka nya platser i världen. Drömmer om framtidens alla äventyr samtidigt som jag försöker få ut det mesta av livet som 20-åring, och jag trivs med det.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela